ORTNAMN:FRÅGOR och SVAR

(Fråga via 'skriv kommentar' i högerlisten)

 

BLECKET (Dalarna,Norrbotten,Ångermanland) har bestämd form av ett fornsvenskt ord 'blik' med betydelsen 'glans,glänsande,ljus' och avse öppen plats t.ex. sjö,tjärn eller glänta,öppen plats i skog. I senare fallet avses 'röjning i skog för odling eller bete,utäng' kanske senare fäbod/torp.(Att lokalen ligger på en platå har inte varit namngivande.)                                     Källa:t.ex. T.Bucht:Ortn.i V-norrl.IV,1972.   

Fråga från Anna                                                                         210922

%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%🙂%%%%%%%%%%%%%%%%🙂%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%🙂%%%%%🙂

 

 

KASTMYRA,KASSMYRA,KASTET

1.KASTMYRA,KASSMYRA,finns ett flertal i mellansverige,har som slutled 'myr'=våtmark. Förleden 'kast,kass (där t-ljudet försvagats)' betyder 'något uppkastat,hög (sten.jord,träd)',efter utdikning eller röjning för åkermark eller bete. (Jfr KASTLÖSA,'lösa= äng eller bete i skog (glänta)').KASSMYRA i Botkyrka aktuell 'sophög'!  

2.KASTET,bestämd form av 'kast' avser 'notkast,fiskevad', plats där vaden 'kastades' i vattnet eller drogs under isen. Ortnamnet finns oftast på sjö-eller havsnära lokaler.

Källa:SAOB (kast)

Inlägg av QVISTIG                                                                        210916

wwwwwwwwwwwwwwwwwww🙂🙂🙂WWWWWWWWWWW🙂wwwwwwwwwwwww🙂 

 

RÖGLE ('Jep skredher i Røggel',1478,torp 1570) betyder 'långsträckt låg förhöjning i terrängen,liten kulle',senare bebyggd och uppodlad.(Källa J.Palmer:Skånska ortnamn.)

Inlägg från Qvistig                                                                                 210901.

§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§🙂§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§🙂§§§§§§§§§§§§§§§§🙂§§§§§§§§§§§§§§§§§§§

MOLKOM,Vrml,(MOLKE 1546,MÅLLCKOM 1568) har som förled ett ånamn *Molka med betydelsen ' vassla,(grumligt)vatten,mjölkfärgad (SAOB)', kanske kärrbrunt eller lergrått,ev.vit botten.Ån har namngett sjön,'sjön där ån mynnar  (i eller ut från). Efterleden tyx vara -hem,och ortnamnet betyda 'bebyggelse (gård) vid ån'. SOL har 'mull'. (Jfr tyskt MOlKE=vassla,vatten.) 

Inlägg från Qvistig                                                                                   210819

¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤🙂(((((((((((((((((((((¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤🙂)))))))))))))))))))🙂¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤

 

KUNGÄLV (Konungahellu 1280,i Konghelle,1498,i Kwngeld 1498). Jag föreslår att slutleden är ett 'helda' (fsv. 'haldan' =hålla på bete,(SAOB)) med betydelsen '(inhägnad) (betes)mark,äng',medan förleden indikerar att ägan är kronojord,av Kungl.Majt ägd mark. Namnet skall jämställas med andra 'kungliga' ägor, KUNGSÄNGEN, KUNGSGÅRDEN, KUNGSLADUGÄRDE m.fl. SOL:'landningsplats (berghäll) för kungligt möte.*

Fråga från Bertil H.                                              210608

¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤🙂¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤🙂¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤🙂¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤🙂

GERSFALL,Kalmar län, har som slutled 'fall', genom f'ällning av träd skapad åker/äng'. Förleden 'gers' är ett indogermanskt ord med betydelse 'ungskog,buskage,snår'.(Källa:G.Köbler,Indogermanisches Wörterbuch,2014)  

Fråga från Ludvig                                                                 20210524

^^^^^^^^^^^^^^^^🙂^*********************🙂+++++++++++++++++++++🙂##############🙂

MULLSJÖ (Mulsiøø 1481,finns ett flertal i landet) är en s.k. redukt (förkortad,sammandraget) med förleden 'mulbete', (SAOB), betesmark för 'muldjur' (häst,ko,get) på en utäng eller säter. Slutleden '-sjö finns i Mulseryd,dvs 'röjningen,åkern vid Mul(betes)sjön'. Liknande är MULBETESUDDEN,Molnsätra (Mulsettre 1542).SOL anser 'dunkel'.
 
Fråga från Lennart                                                      210522

+++++++++++++++++🙂----------------------🙂+++++++++++++++++++++🙂---------------------🙂

SKRÄCKLAN (Skräcklan 1656,Skrägla 1699) finns som ortnamn i bl.a.Dalsland,Småland,Väster-  götland och avser udde,holme,berg,terräng,en park i Vänersborg har namnet.Förleden 'skräcka' betyder 'sten,berg,skärva',efterleden är 'land'=område,mark. Uttalet av ortnamnet är med betoning på efterleden.(En anknytning till 'skrakhona' är mindre trolig med tanke på de olika platsernas beskaffenhet.)  

Fråga från Eva-lena Lundqvist                                                        210320

¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤🙂¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤🙂¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤🙂¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤

FARSTA (Farlasta 1384,Farlista 1441,Faresta 1447,Farsta 1488) har en kortform av ett gammalt mansnamn FARULF ('färd+ulv') eller FARALD ('färd + kraft') som förled. Slutleden är 'sta(d)' = boplats,ställe. Inom landet finns ett 40-tal.

HARÖ ,Värmdö har som förled 'har,hara' som betyder stengrund, klippblock, stenig strand.Ett finns i Gryts Skärgård ,gryt= stenblock. Jfr HARSTENA som betyder 'klippö'. Folkligt har denna tolkats som' klipphäll där rävar lurar på harar'!! 

Fråga från Olle Sandqvist                                                       210221

++++++++++++🙂++++++++++++🙂+++++++++++++++++🙂++++++++++++++++++🙂+++++++🙂

 

KVIBILLE (QIUTHBILLÆ ,1300-talet) är ett 'kviabol' där förleden 'kvi' betyder 'djurfålla, inhägnad,inom vilken djuren (får) hölls samlad för mjölkning,klippning,och var ett skydd nattetid för strykande rovdjur (varg),Efterleden 'bol' betder 'plats, boställe.

Fråga från Gunnar H.                                                          210201

###############################🙂########################🙂###################🙂

 

SNÖSÄTRA, Sthlm,(Snösettra 1627,Snöösättra 1712) har förleden 'snöd' som i sammanhanget betyder 'kal,mager jord,öde,ofruktbar' (SAOB) och slutleden 'säter,sätter' som betyder 'utäng, utmark'.Alternativt kan förleden avse 'boskap utan horn' (Rietz) och ortnamnet betyda 'hage för ungnöt eller hästar', kanske troligast.

Fråga från Gösta H.                                                              201127

¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤🙂¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤🙂¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤🙂¤¤

KÄLVESTA ,Spånga kn,Stockholm (Thielfwistom 1440,Tyælffuistom 1444,Tielffwista 1483, Kälffwesta 1547) har som förled mansnamnet TJALVE (finns bl.a. i isländska Eddan, idag i Sverige finns 9 personer med namnet) och slutled 'sta(d)'= ställe,boplats,äga. Genom s.k. i-omljud,vokalkombinationen a-i övergår till ä-i (bildat före år 800) har ortnamnet fått sin form. Finns nu som namn på en idrottsförening i Norrköping.

Fråga från Spångabo                                                         201030

¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤🙂¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤🙂¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤🙂¤¤¤¤¤¤¤¤¤

 

 KÄVLINGE,Skåne (Kyflinge 1300,Kiøfflinge 1541,Kiøfflingh 1624,Kjeflinge 1684), i Västmanland (Kæfflinge 1367,Käfflinge 1367,Kieflinge 1586), finns 2 till i länet, är ett appelativ (artnamn) = 'kävling' = 'kortare cylindriskt trädstyck(även större gren eller smalare stam,liten stock, kavle), (SAOB) ,slana, och avse kollektivt 'kavelbro' över sankmark,utlagt timmer,spång.Ordet har uppstått via i-omljud av 'kavle'. (SOL har 'kuv', hövolm, kulle'. Man kan inte bortse från att ljudliknande ortnamn kan ha olika ursprung.)

 Fråga från Dag                                                                                  201027

@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@

ÄGNÖ,Tyresö kn (Ægnøø 1416,Ägnöö 1476,Engö ca 1700,Engnö d:o,Ägnö).Ortnamnet ska tolkas som 'äng-ö' där genom omkastning av bokstäver, 'ng' blir 'gn' (s.k. metates) den nuvarande formen har bildats,liten skillnad i uttal. (Jfr med 'lugn' som  uttalas 'lungn').Exempel på metates: Anders av Andreas,stölvar för stövlar (barnspråk),Birgitta från Bridget,Klingre för kringla (ort i Y-län).

Fråga från OLLE SANDKVIST                                                      20200919

aaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaa🙂aaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaa🙂aaaaaaaaaaaaaaaaa🙂aaaaa     

BLASIEHOLMEN Stockholm har namn efter en Blasius DUNDEJ som ägde (del av?) holmen vid slutet av 1500-talet, noterad som förmögen köpman.Källa :Stockholms tänkeböcker 1592,      del 7-8.

Fråga från S-holm                                                                     20200916

§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§🙂§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§🙂§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§🙂§§

 

HÅTÖ,(Norrtälje) uppgrundad ö pga landhöjningen(5-10m/1000 år),nu fastland med bebyggelse.(hathöö1422,hatøø 1505,håtøø 1638). Roslagsmålet har egenheten att uttala H'Österman för Österman,men 'an' för han,dvs i vissa fall uttalas ett extra h-ljud,i andra fall undertrycks samma ljud.(Exempel finns i Albert Engströms berättelser på roslagsmål). En jämförande studie med liknande ortnamn (utan h-tillskott) visar att förleden 'åt' finns i bl.a. ortnamnet Åtvidaberg (ut-skogs-berg),'ath,at,ad,ot,åt',även i blekingska Odö,'od,utt'. Ortnamnet är ett s.k. appellativ (begreppsord) för UTÖ,'land utanför kust'. Ett 50-tal finns som ortnamn.Ådö i Srml ( Aathø 1391,Aadhöö 1466),samt Ådö i Uppl.(Aadhö 1404,Åådöö 1483) har samma etymologi.(I Norge Utøya)

Fråga från Petra                                                                           20200909

***************************************🙂**********************************🙂************************🙂*******

 

BERGSYFSERNA,(Steningssund) har 'berg' som förled och pluralis av 'yfse'=takfot,urskjutande del av tak,takkant'. Namnet avser 'stup,branter,överhängande bergkanter'.Naturnamnet är kanske ursprungligare. Jfr dialektalt 'öfsadropp'=takdropp.(Rietz:Sv.Dialektlexikon.)

Fråga från Maria Johansson                                                 20200903

++++++++++++++++++🙂++++++++++++++++++🙂+++++++++++++++++🙂++++++++++🙂++++

HÄRNA,VG, betyder 'skalle,huvudskål' besläktad med 'hjärna,hjässa' och är ett liknelseord för kulle,bergknalle,höjd'.(Rietz:Sv.Dialektlexikon).

Fråga från BKF                                                                        20200901

&&&&&&&&&&&&&&&🙂&&&&&&&&&&&&&&🙂&&&&&&&&&&&&&&🙂&&&&&&&

 

HÄSTMAHULT,Möre hd,Småland (Hestmadehwllt 1536,Häsmult 1800tal,Häsmahult 1800tal) har 'häst' som förled och tyx av uppteckningen 1536 ha 'mad'=strandäng vid vatten,sank ängsmark, som mellanled.Ett HÄSTMAD (ö i Ljungby kn),granne med Hästhagen finns i Kronobergs län. Namnet kan vara ett s.k. appellativ,begreppsord motsvarande 'hästbete på sankmark'.Slutleden är 'hult'=skogsdunge,mindre skogsområde (hult=ty.holz=trä(d)), inte odlingsbart,oftast boplats.En rimlig tolkning kan vara:(Gården på) Hultet på (vid) hästbetet,hästhagen vid vattnet.

Fråga från  Nils-Olov Freij                                                                                          20200824

 

********************🙂******************************🙂**************************🙂*************************

 

GÅSFITTAN, holme i Blekinge,har som förled fågelnamnet 'gås' och som efterled bestämd form av 'fit'=låglänt strandäng (SAOB).Associationen till 'kvinnligt könsorgan' (SAOL) har gjort att namnets slutled har omtolkats som 'fot,fjät,fet' i pryda munnar. Betydelsen är ' gåsbetet på strandängen'.Jfr även med FITTJA (Stockholm).

Fråga från anonym                                                                  20200818

:::::::::::::::::::::::::::::🙂::::::::::::::::::::::::::::::🙂::::::::::::::::::::::🙂:::::::::::::::::: 

 

PINKAREMÅLA (Blekinge) har som förled yrkestiteln 'pinkare'=förtennare,kittelflickare, tillverkare av metallkärl.Efterleden är 'måla'=uppmätt,avstyckad tomtmark,äga.                               

Fråga från Olle N.                                                            20200806

++++++++++++++++🙂+++++++++++++++++++🙂+++++++++++++++++++++🙂+++++++++

NÖSSLINGE, Halland,(Nyslinge 1334,Nyslynghæ 1455,Nöslinge 1612) har förleden 'ny'.Efterleden är 'slinge,slynghæ' som är samma ord som i SLÖINGE (Slynge 1457,1569,Slinge 1589) med betydelsen 'slåtteränge',dvs 'änge som slås för extrafoder,naturänge'.Etymologiskt kan namnet härledas ur ett 'slog-enge',där g-konsonanten har undertryckts och 'slo-enge uppstått. Vokalkollisionen 'oe' har blivir 'ø',och även dialektalt 'i' eller 'y'.Betydelsen är 'det nya änget'. Ett flertal Slingen,Slyngen,Slängen,Slogen finns i landet.I jordbrukssamhället var dessa naturliga namngivare. 

(Jämför SOL,('vinterväg (varpå timmer släpas'.),om Slöinge.)   

Fråga från Karin                                                        20200712

¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤🙂¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤🙂¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤🙂¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤

BOGRANGEN ort i Värmland,har namn efter sjön. I förleden finns ett fornsvenskt 'bugr,bugi' med betydelsen 'båge,böj,krök' och en efterled 'ang'= smal,trång (vik). Sjön är långsmal och s-formad.Ett elliptiskt -en är en förkortning av 'sjön'.

Fråga från Lukas                                                               20200608

##############🙂################🙂#####################🙂################🙂  

LAXARBY (LAXABYGDA 1457,LAXABY 1531,LAXERBY 1541) har förleden 'lake' (fisken) och efterled fornsvenskt 'sæ(r)'=sjö och avser Laxsjön.Källa:Ortn.i Värmland vol.19.

Fråga från Elin Lyager                                                                     200521

qqqqqqqqqqqqqqqq🙂qqqqqqqqqqqqqqqqqqq🙂qqqqqqqqqqqqqqqq🙂qqqqqqqqqqqq

ELDGARNSÖ (Ellgarn 1651) har förleden 'älle'=bestånd av al',(jfr ELDRIS under 'Luriga ortnamn' i huvudtexten).Efterleden är 'garn'=långsmal vik,(-garn finns behandlat nedan i denna spalt). Ön har namnats efter läget vid viken.Namnet betyder ALVIKS-ön.  

Fråga från Olle Sandkvist                                                                200428

🙂🙂🙂🙂🙂🙂🙂🙂🙂🙂🙂🙂🙂🙂🙂🙂🙂🙂🙂🙂🙂🙂🙂🙂🙂🙂🙂🙂🙂🙂🙂

HEDEKAS,Munkdals kn,har ortnamnet HEDE ('hed') som förled.Slutledet 'kas' betyder 'hög av fällda träd och ris efter röjning', som brändes för att skapa åkermark,askan gav näring till marken. En glidning till 'avröjt område,svedjeland,åkermark' gjorde att namnet fastnade. I Västernrl finns KASAMARK med denna betydelse.(Jfr även med 'vårdkas,bränning av en 'kas' på ett berg för att varna för anfall (vård=vakt).Varningslinjer för att sända dessa meddelanden har funnits,vårt valborgsfirande är kanhända en rest av detta signalsystem.Åker man runt med bil på sista april ser man ett flertal eldar på berg.)

Fråga från Olle S.                                                                        200409

^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^🙂``````````````````🙂^^^^^^^^^^^^^^^^^^🙂^`````````````

KÄRINGBERGET,finns över 50 i landet,jämnt fördelade geografiskt. Förleden är 'röse,stenkummel,träställning', ett liknelsenamn för 'gammal gumma,käring' (kunde på avstånd likna en gumma med fotsid klädnad). Vissa berg utmärktes som referenspunkter/orienteringslinjer,rikt-/siktlinjer,kanske med upphängda eldkorgar för navigering i besvärliga sjöleder,vårdkasar för signalmeddelanden om ofärd.Att bränning av 'häxor' förekommit på vissa kan inte vara namngivande.

Fråga från Anders Knutsson

¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤🙂¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤🙂%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%🙂

 

ESSUNGA,VG-län har som förled 'ås' och som efterled en ändelse 'ung' med betydelsen 'plats, äga,boställe'. Namnet betyder alltså ' boplatsen,ägan på åsen','ås-boende'.

Fråga från Gunde                                                                                  200313                               

🙂🙂🙂🙂🙂🙂🙂🙂🙂🙂🙂🙂🙂🙂🙂🙂🙂🙂🙂🙂🙂🙂🙂🙂🙂🙂🙂🙂🙂🙂🙂

EKOLN,vik i Mälaren, har som förled ett indoeuropeiskt ord 'æc' (i fornsvenskan 'ag,ak') med betydelsen 'spets,udd,nål' och i adjektivisk form 'æcul'=spetsig.Genom ellips (underförstådd ändelse,t.ex. 'vik-EN) har EKOLN bildats.Viken är långsmal.(Jfr franska språket 'accule'=inre del av vik. Även EKULSVIK utanför Nynäshamn,med samma etymologi.) (SOL har tolkningen 'upprörd sjö'.)  

Fråga från Gunde                                                            200307                                              ++++++++++++++++++🙂¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤🙂&&&&&&&&&&&&&&&&&&&🙂#########  

 

SKOTTLANDA (Vrml), SKETLANDA 1539,SKOTLANDA 1540,SKOTTLANDA 1542,SCHATTLANDA 1572,SKOTTLANNA 1701 har som förled 'skott' med betydelsen 'ngt utskjutande' om udde,näs,utskjutande del av bergknalle,stenigt (uppstickande) skär. Efterleden ar 'land'=markområde, äng,åker (ev.gångväg).(Jfr med ÅRE-skutan, utskott,blomskott, skott utskjuts ur gevärspipa.) I Norge finns motsvarande namn med samma betydelse som ovan. (Källa:Ortnamnen i Värmland,även O.Rygh:De norske gaardsnavne.)  

Fråga från Lillvor Ivarsson                                                    200205

====================🙂########################🙂&&&&&&&&&&&&&&&&&🙂¤¤¤¤¤

 

NAIN är troligen en dialektal kortform för sjönamnet NAREN (NOREN,NÄREN,NAJEN) och har förleden fornnordiskt 'narpr'=smal,trång.Uttalet NÄEN finns upptecknat,uttalet NAEN är tänkbar varur en ljudmässig glidning e-i är möjlig (förstärkt ev. pga biblisk koppling).Slutleden -en är en s.k. ellips,underförstådd ändelse ,tex -sjön.Genom 'språklättja' har r-ljudet ( tungrots-r) undertryckts,kräver viss ansträngning att uttala.NAJEN kan vara ett försök till korrektiv.Mitt förslag är att ortnamnet kan tolkas som 'bosättningen vid sjön NAREN', eller friare 'sjötorpet'.

Fråga från EMELIE                                                                       191208

++++++++++++++++++++🙂44444444444444444🙂#################🙂¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤🙂

 

MJÄLDRUNGA (Mældrungæ 1291,Miäldrungi 1322,Mielrunga 1540) har som förled ett fornsvenskt dialektord 'mielder,mälder' som betyder 'finmalen sandjord,mojord,mjäle',obrukbar odlingsjord.Efterleden 'ung' är ett s.k.suffix med skiftande betydelse:kan ange art av plats,inbyggarbeteckning,men här troligen platsens beskaffenhet.En fri tolkning kan vara ungefär Sandmon.( Jfr MAGELUNGEN nedan)

Fråga från Hans Wångberg                                                       191031

++++++++++++++++++++++🙂+++++++++++++++++++++🙂+++++++++++++++++++🙂++++++++++   

MJÄRYD (Mælaridh 1370,Melerydh 1394,Melleryth 1402,Mællæryth 1402,Miärit 1618) har som förled ett fornsvenskt ord 'mædhal,mædhil' med betydelsen 'i mitten belägen,den mellersta' och slutleden 'ryd'=röjning för betesmark,åker eller bostad'.j-inskottet kan ev.bero på att upptecknaren har kopplat namnet till 'mjäla',en jordtyp med lös och torr sandjord. (Ortnamnen Mjällby och Mellby har oxå samma förled som frågan gäller.)

Fråga från Hans Wångberg                                                   191022

¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤🙂¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤🙂¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤🙂¤¤¤¤¤¤¤¤ 

 

KÖTTKULLA har som förled troligen ett finskt inlån genom invandringen österifrån på 1500-1600talet,då s.k. skogsfinnar lockades med skattefri mark under ett antal år, och är ett KYTTA (fi.'bränna,glöda') med betydelsen 'svedjeland,inhägnad'. Ny mark till åker,bete och boplats erhölls genom att med kontrollerade bränder avröja skogsmark.Sluleden 'kulle,höjdplatå'. 

(Ett KÖTTSJÖ finns med samma etymologi ('betesmark vid sjön'). Namnet sägs i folkmun bero på att 18 älgar har drunknat i sjön,en folketymolgi.Finsk bosättning finns noterad 1654. )

Fråga från Gustav Molin                                                                     190930

$$$$$$$$$$$$$🙂######################🙂¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤🙂¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤ 

 

ÖRN , Sotenäs,är bestämd form ÖREN av ÖR='sand, grovt grus' och syfta på strand,fält, havsbotten,sandbank,grynna: vokalen e har rationaliserats bort i uttalet, en stavelse mindre. Utan lokalkännedom får tolkningen ses som ett förslag.

Fråga från Erik Lindell                                                   190901

^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^🙂^¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨🙂¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨🙂*******************

RÖRUM (Skåne) har förleden 'ryd'=röjning och slutleden 'rum'=öppen större plats,glänta, kanske åker,betesmark,hage.Ev. kan området ha röjts för att ge plats åt kyrka med begravningsplats, kanske större allmänning. Lokalhistorien kan kanske avgöra.

Fråga från Klas Tufvesson                                                                 190827

¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤🙂##################🙂%%%%%%%%%%%%%%%%%🙂&&&&&&&&&&&&&&&&&&&

TÅGARED (Halland),har som förled mansnamnet TOKE,genetiv TOKA-,en kortform av TORKEL , vikingatida TOR-KETTIL,med betydelsen 'Tor+hjälm'. I dialekten har k övergått till g, kanske danskinfluerat(?). Finns oxå TÅGABO, TÅGARP (TÅGA-TORP). Namnet betyder 'Tokes (betes)mark.(I 'Röde Orm' av F.G.Bengtsson finns en Toke)

Fråga från Katrin P                                                                       190815

¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤🙂¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤🙂¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤🙂¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤🙂¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤🙂

MAGELUNGEN (Srml),'stor och vidsträckt sjö',är ett gammalt sjönamn (namnat före vikingatiden långt innan ngn skriftlig uppteckning gjorts med latinska bokstäver,införda i Sverige ca 1100,tidigare fanns runskriften som mig veterligt inte haft namnet inristat i ngn sten). Namnet har tolkats som MAG-LUNGEN med förleden 'mage' och slutled 'lugn'' (Hellqvist,De sv.sjönamnen).Sjöar som liknats vid 'mage' brukar dock vara mindre och runda.J.P.Strid (Ortn.i Huddinge,1981) föreslår med tvekan 'mager' som beskrivning av en inre smal vik. Att en sådan gett namn åt en 1 mil lång sjö verkar inte troligt. Jag föreslår att namnet är ett 'magle+ung' första ledet är en sidoform av 'mikil'=stor,vidsträckt,(se nedan) och suffixet 'ung'  betyder ' egenskapen att vara (stor), stor-aktig el.dylikt). Vokalmötet har genom omkastning av bokstäver (metates) bildat 'magel' och alltså 'magelung'. Genom ellips (underförstådd slutled, sjö,vik m.m.) har namnet blivit 'Magelungen' och bör tolkas som STORSJÖN,som stämmer rent sakligt.

I Skåne finns ett MAGLEHEM med samma förled,'magla'=stor (H.Ståhl:Ortnamn och ortnamnsforskning)

Fråga från Birgitta Björklund                                                190805

^^^^^^^^^^🙂*************🙂^^^^^^^^^^^^^^🙂^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^🙂^^^^^^^^^^    

LIKENÄS,Dalby kn (LYKENES 1505,LIKENES 1533,LICKNES 1535,LYCKENES 1546),'näset vid LIKAN',har som förled ånamnet LIKAN,som kan betyda antingen 'lik'=rep,tåg,och syfta på något långsmalt,slingrande ,eller 'lycka'=ögla,utbuktning och syfta på åns sväng,böj,krökning.Avgörande för en tolkning är  om långt eller kort i-ljud är det ursprungliga uttalet.Det första alternativet bör nog föredras.Ändelsen -an är en s.k. ellips,underförstådd slutled (t.ex.-ån) vanlig i många ånamn,VISKAN,NISSAN,LAGAN m.fl.   

Tolkning:Den smala (slingrande) ån

Fråga från Gunilla Boquist                                                                         190629

.%%%%%%%%%%%%%%%%🙂¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤🙂%%%%%%%%%%%%%%%%%%🙂¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤

 

TJUSTORP ,Bara hd,(Tiufstorp 1342,Tyusthorp 1349,Thiufsthorp 1364). Förleden 'tjus(t)' finns hos romaren Jordanes skrift om germanernas historia ca 550 evt om olika folkstammar i Norden, bl.a. om 'theu(s)tes' som lokaliserats till sydkusten kring Tjutån (L. Weibull), alt. till Smålandskusten,Tjust hd. Förleden har tolkats som 'brusa,forsa' och avse ett å-namn (eller vik).Flera Tjustorp finns i mellansverige,ortnamnet har bildats tidigast ca 1100-1200, slutleden '-torp' ger dateringen.Tolkningen 'torpet vid forsen,viken'.(Annan tolkning av förleden anger ett okänt mansnamn 'Thiuster').

Fråga från Annika                                                                                           190225

######################😀#########################😀########################

VÄSTERGARN m.fl. har som slutled ett gammalt nordiskt dialektord 'garn' med betydelsen 'tvinnad,snodd djurtarm' (får,gris,ko), ung.'rep,snöre,rem' och användes som dragtyg,sele m.m. (SAOB). I överförd betydelse oxå som 'smal vik,fjärd,sjö,smalt vattendrag'. Det tyx finnas ett äldre skikt med '-garn' och ett yngre med '-tarm(en),så t.ex.LÅNGGARN och LÅNGTARMEN, SVINNEGARN och SVINTARMEN. Ett flertal TARMEN ((havs)vik eller sjö) finns,främst i östra Svealand.(ÄLGTARMEN,KOTARMEN,SVINTARMEN,VENNGARN (sjöfågel) anger troligen förekomst av dessa arter i närheten,snarare än ngn speciell form på inälvor).   

Svar på kommentar från Hans Wångberg                                              190206

)))))))))))))))))))))))))🙂((((((((((((((((((((((🙂)))))))))))))))))))))))🙂((((((((((((((((((((((((( 

 

FINNFARA,Hälsingland (Finarfwe 1445,Finnefärne 1470,Finnfara 1470) har slutleden 'arfwe'=arv och förleden är folkbeteckningen 'finne'.  Namnet betyder ung.'torpet som ärvts efter en finne' , arvingen var troligen äldste sonen. Nuvarande Finland var fram till 1800-talets början svenskt territorium. På 1500-talet organiserades en aktiv inflyttning österifrån,incitamentet var fri jord och skattebefrielse ett antal år.Kronan ville på så sätt öka skatteintäkterna (krig var kostsamt , dessutom krävdes soldater).(Se även under 'arve(t)' i huvudtexten.)

Fråga från SLÄKTFORSKARE                                                                   190109

%%%%%%%%%%%%%%%%🙂&&&&&&&&&&&&&&&&&&&🙂""""""""""""""""""""""""""""""""""""""🙂

ÖLMBROTORP (Ölmetorp 1610-15,Ölmbrotorp 1630-1880,Ölmbro 1680) har som förled ett ånamn Ölman av 'ulma,olma,ylma', med betydelsen 'sorla, mumla,brusa,välla'.Torpet låg vid bron över ån.

Fråga från Ulf Köhlmark                                                                             181112

¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤🤩¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤🤩¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤🙂¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤

ORAN ,Vrml;Finns ett flertal bl.a. i Skåne och Vg.I namnet ingår ett fornnordiskt 'ord',dialektalt 'ora' med betydelsen 'stenig (betes)mark, stenig skogsbacke'. Liknande är ortnamnet ORUP (Orderup,1500talet) i Skåne, ung. 'Sten-torp', torpet har namnats efter platsen. 

(Har inga uppgifter om ägarförhållandena om det aktuella torpet)

Fråga från Simo                                                                                    181020

wwwwwwwwwwwwww🙃wwwwwwwwwwwwwww🙃wwwwwwwwwwwwwwwwww🙃  

TIBBLE har förleden 'thyk',en form av 'tjock' i betydelsen 'stor,omfattande' och efterleden 'bol,böle'='boställe,gård'.Namnet är gammalt (500-talet l.tidigare).Ortnamnet betyder ung.'storgården,äga med många byggnader'. Liknande är NIBBLE=ny-böle' dvs 'nygården, nybygget'.

Fråga från KARIN                                                                180930                                         

 ##################🤩####################🤩####################🤩#######

 

LÖKEBO,Vårdnäs sn,Ög. '..inköptes 1639 av Lars Grubb från Kronan',s.k. 'frälseköp'. Grubb adlades 1629 av GII Adolf,endast adeln fick göra dessa köp, Kronans intäkter gick till det pågående 30-åriga kriget. (Gården kan ha varit i Kronans ägo sedan Gusaf Vasas tid,då jordegendomar indrogs till Kronan.Vem de ursprunglige ägaren var, eller när gården byggdes, har jag inte funnit.)

Fråga från Veine Edman                                                                             180920

^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^🙂^^^^^^^^^^^^^^^^^^🙂^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^🙂

SIDENSJÖ (Sidunxsio 1386,Segensiö 1544,Sidensiö(ö) 1570) har förleden 'sid'=lågt liggande,sank mark, syftande på Bysjön vars stränder tidvis (vår) kunde översvämmas.(Sjöns namn kan ursprungligen ha varit *Sidhung ,-ung är en avledningsändelse vanlig i äldre sjönamn). Liknande ortnamn är Sisjön (Gbg) och Sidsjön (Sundsvall). 

Fråga från Wilma                                                                                 180904

&&&&&&&&&&&&&&&&&😉&&&&&&&&&&&&&&😉&&&&&&&&&&&&&&&😉&&&&

BRÄNN-EKEBY, namnet förekommer redan på 1500-talet (ev.tidigare), i början på 1600-talet startar en inflyttad vallon, de Besche, ett järnbruk bl.a. för kanontillverkning.Första ledet tokar jag som 'bränna' (subst), genom svedjeeld avverkat skogsområde för att få åkermark (ev. kanske oxå gn skogsbrand). Ortnamnet betyder 'EKEBY vid BRÄNNAN',som preciserat vilket Ekeby av många som finns i landet. (Liknande lägesindikatorer är Skogs-,Stolp-,Uppsala- m.fl.) En folklig tolkning har varit 'Bränn-icke-by',med anknyning till den ryska flottans härjningar på 1700-talet.

Fråga från Marcus Sjöström                                                                    180816

################🙂¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤🙂+++++++++++++++++++🙂&&&&&&&&&&&    

KRYLBO har som slutled 'bo'=fäbod(ar).Förleden kan härledas till ett danskt dialektord 'kryle'=    'skjul,bod,mindre hus' och 'sted hvor flere gårde el.huse ligger taet samlede'. Lador,stall,stior,ysteri m.m. kan ha ingått.

 (SOL har förleden som ett mansbinamn med betydelsen 'den puckelryggige'.)

Fråga från Torsten Hansson                                                                               180716

``````````````````🙂````````````````🙂`´´´´´´´´´´´´´´´´´´´🙂´`````````

 

SKRÅCKARBERGET,s.Finnskoga hd ,('Skråckberget 1665,Skråke- 1686,Skråckåberge 1695') kan möjligen knytas till ett ånamn (nu försvunnet) *Skrockån,på nuvarande Dypån.Förleden kan vara ett ljudhärmande ord 'skrocka'= klucka,sorla,forsljud,skvalpa,skvala,brusa,'prata'. Tolkningen 'berget vid ån' är osäker p.g.av ett dåligt källäge.

Området uppodlades av s.k. 'skogsfinnar' från Sveriges östra delar som erbjöds fri mark och skattebefrielse ett visst antal år. En tidig nybyggare , Vilhuinen finns upptecknad 1650 på platsen 'Vilhulamäki' (mäki=kulle,berg). Ung. 'Vilhos boplats vid (på) berget'.

Källa:O-n i Vrmls län 1938,även Hellqvist:Sv.Etym.Ordb.

Fråga från Björn Wahlgren                                                                         180710

"""""""""""""""🙂==================🙂######################🙂%%%%%%%%%%%%%%%

 

FRELUGA (FRILLÖGA 1688,1782,FRILLUGA 1711,1738) anses ha som förled FRILLE, en kortform av mansnamnet Fridlev l. Fritlef,slutledet är 'hög'=kulle,knalle,höjd.(Mindre sannolikt är att ledet syftar på 'gravhög'). Tolkningen är ung.'Frilles äga på kullen'.(Jfr FRILLESÅS med ungefär samma betydelse, i byn finns 'Kung Frilles Grav' i traditionen men ngn sådan kung har troligen aldrig existerat.)

Fråga från Lars-Erik Forsgren                                                                   180615

""""""""""""""🙂####################🙂============🙂+++++++++++++++++++++++++++

 

SIGGEBODA omnämns som 'torp' 1325. Förleden är en kortform av Sigbert,Sigurd,Sigvard el. dyl.,efterleden avser 'fäbod' eller förvaringsskjul av mtrl till slåtter.Gustav Vasa lät öppna gruva (järn,silver,bly) på 1550-talet,betecknas då som 'by'. 

Fråga från Lars Einar                                                                           180419

^^^^^^^^^^^^^^^^😎^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^😎````````````````````😎``````

GÖTENE (Vg) har ett gammalt ord (c.a. 500 e.v.t.) '-vin' ='äng,bete' och förleden '(ut)gjuta' om 'vatten(drag)' el.dylikt ,Vänern?.Genom i-omljud blev GOT-VINI till GÖTVIN som dialektalt övergick till GÖTENE.(Mer under '-vin' i huvudtexten.) 

 Fråga från Elisa                                                                                    180417

¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤🙂¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤🙂¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤🙂¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤

 STUVSTA (STUDZSTA 1460,STUSTA 1462,STUTSTA 1477,STWFFSTA 1516). Förleden har föreslagits innehålla ett mansbinamn 'Stut'=kort,satt,kraftig',men är troligare ett ägonamn 'stuv'='(mindre) avstyckning från bys ägoområde,jordstycke utanför bysamfällighet,stycke land' (SAOB),'sidoåker'.

Fråga från Elisa                                                                                      180411

🙂-----------------🙂--------------------🙂----------------------------🙂--------------------🙂

 

SKRATTABBORRTJÄRN hittas främst i Mellannorrland (Vnrl,Dalarna).Förleden är dialektalt för 'ödla',skogssalamander som sägs finnas i tjärnen. (Det 'skrattande' lätet kommer kanske snarare från grodyngel i stadiet med svans och fötter.)

ÖGELTJÄRN, ett flertal finns ,främst i Vnrl.Förleden 'ögel' är ett fornnordiskt ord med betydelsen 'ödla' och avser enl.uppgift (Hellkvist) en salamander art. (Se även ovanstående ortnamn.)                                                                                    180404

@@@@@@🙂@@@@@@@@@🙂@@@@@@@@@🙂@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@

NIANFORS har namn efter sjöarna Stornian och Lillnian.Dialektalt är namnet Niarna. Sannolikt syftar sjöarnas namn på ordet i fornsvenskan 'niðan' =nusvenskt 'nedan,-för' dvs 'lägre beläget i förhållande till den namngivande platsen,höjd eller kulle'. Det svaga ð-ljudet har försvunnit och 'nian' etablerats. Kollektivt har sjöarna kallats 'Niarna', bestämd form pluralis. Det finns forsar i i Nianån som sammanbinder sjöarna och namngett platsen.

Fråga från Olle Sandkvist                                                                             180307  

*****************¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤🙂 ************************** 🙂¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤

 

VATTLÅNG (Watthwlonge 1535,Watelonge 1542,Watulång 1549) betyder 'Långsjön',förleden 'vatt' i ortnamn är 'vatten,sjö'.

(VATTRÅNG i samma sjösystem, ' a utrunkum' på runsten i Jättendal,'watronghe' 1535 har som förled ett ånamn 'utra'=utterån (om Vattlångsån).Slutleden är 'ung,unge' ingående i inbyggarbeteckningen 'utrungar'=boende vid Utterån.Det ursprungliga namnet har anslutit sig till sjönamnet,'ut' har blivit 'Vatt'.)

Fråga från Lennart Sundling                                                                           171228

>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>🙂>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>🙂>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>  

 

 SICKLA (Sigla 1460,Sycle 1488,Sikla 1712) är ett naturnamn med betydelsen 'kärr,sankt ställe,vattensjuk äng,pöl'.Förled 'sig,sik' syftar på fukt,blöta.

Muntlig fråga från Stig A.                                                                         171103

++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++

 

HENSET (Hensed 1651,Hensitt 1652,Henset 1712) har genetiv av  mansnamnet Henning (eller möjligen Hithin) som förled, efterleden är 'ryd' (röjning i skog).(Källa:G. Hallberg,Skånes ortnamn,Ser. A,vol.4.(2000).)

OMSET (Omsidt 1606,Omsed 1692) har som förled genetiv av mansnamnet Orm  och slutled 'ryd' (röjning i skog). (Källa: som ovan.) (Jfr med ortnamnet OMBENNING i V-manland,'Amunds (hytto)byggnad.)

Fråga från Gisela O.                                                                                      170919

¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤🙂¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤🙂¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤🙂¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤                                        

 

BRÅ i ortnamn är ett ord 'bråd'='hastig,snabb,tvärt' och syfta på 'brant,stup,hastig djupändring', t.ex. 'bråddjup'. BRÅBO härad innehåller invånarbeteckningen 'bråboar', 'de som bor vid branten',liksom BRÅVALLA kan tolkas som 'bråboarnas slåtteräng'.BRÅVIKEN är brant i norra delen,'bråddjup'.(Tolkningen 'glänsa',glittra' finns men är mindre trolig,min åsikt.)

Hit hör oxå BRÅD DÖD,BRÅDSKA, BRÅTT(OM),BRÅDMOGEN. 

(BALDERSBRÅ ,'Balders ögonhår' är en litterär förvanskning (från Eddan) av ett 'ballar-brå',='boll-hår' av att växtens blomfäste liknats vid en boll och dess strå syns som är hårliknande.

Orden 'påbrå','brås på ngn' avser 'släktskap till beteende eller utseende,arv'.)

Fråga från MONICA                                                                                 170823

+++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++🙂

 

HOKA kommer ur ett germanskt 'hok' som betyder 'krok,hörn,näs,udde' och släkt med 'hake,haka'='ngt utskjutande' och syftar på udde(ar) i Björkesjön. Finns ett flertal ortnamn i Danmark med 'huk' med samma betydelse,troligtvis har orten fått sitt namn under den danska tiden (före 1658). Finns även som 'hoek' på holländska. Namnen Bengtshoka,Per-Nilshoka och Jeppeshoka (Jakob-) tyx avse gårdar på olika uddar (näs) i sjön eftersom de ligger en bit från varandra. 

Fråga från Ole                                                                                         170711

++++++++++++++🙂-------------------------🙂+++++++++++++++++🙂---------------------🙂

 

 HÄGLARED har mansnamnet Hegle som förled,finns en Heglasson i materialet. Jfr även med namnet på den norske skidskytten Emil Hegle Svendsen (och hans föräldrar).

HÄLJARED ,Helgered 1542,Helgaridt 1551,Hälgaredh 1582 har mansnamnet Helge som förled. Uttalas  'j'. 

Efterleden i båda fallen är '-red' med betydelsen 'röjd mark' för betesmark eller nyodling. 

Fråga från Kenneth                                                                           170703

______________________________________________________________________________

 ODENSICKE (Sörmland) är ett s.k. teofort ortnamn, det innehåller namnet på en asagud och varit kultplats för riter. Efterleden är -åker.

BRÖSICKE ( nära ovanstående) har 'uppbruten mark, nyodling' som förled. Efterleden är åker.

Fråga från Olle                                                                                         170615

=====================================================================================

 

HÅV (1500-talet HOF,HOFF,senare HOV) finns på ett tiotal platser i Sverige,från Jämtland till VäGö, men tyx saknas inom 'danska' områden: Halland,Skåne,Blekinge. Namnet betyder 'inhägnad öppen plats,gårdsplan,större tomt' och i utvidgad betydelse 'större egendom, herrgård'.(Att namnet skulle betyda 'samlingsplats för asadyrkan,offerplats' finns i litteraturen,men är mig veterligt inte helt belagt,'spekulation' enligt vissa.) 

                                                                                                  170531

+++++++++++++++++++🙂++++++++++++++++++🙂+++++++++++++++++🙂+++++++++++++++

SNÄRE är ett dialektalt 'snår(-skog),buskage,ris' och avser ett svårgenomträngligt skogsområde eller tättvuxet,större buskage (enris?).  

 Fråga från Bengt Nilsson                                                                 170520

¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤🙂¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤🙂¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤🙂¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤🙂¤¤¤¤¤¤¤¤

KÖNNESTORP (Bohuslän), 'torpet vid (nära) KYNNE älv'. Namnet är ett äldre 'Kyrna' ='kornälv', med syftning på att den rinner från Kornsjön. Jag gissar att det är sädesslaget som avses. 

HJÄLPESTEN har med kultiska ceremonier i folktron att göra; att framkalla regn,få bra skörd genom att gå runt stenen motsols/medsols några varv eller dylikt, ev. även mera allvarliga ritualer kan ha ägt rum.                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                    170424                      

######################################################################################    

NOME finns i Alaska och blev ett guldgrävarsamhälle i slutet av artonhundratalet. Dess namngivning har följande historia. När kartan över området skulle ritas upptäcktes att platsen (udden) inte hade getts ngt namn, så den angavs som C.(?name) men ? försvann (eller togs bort av misstag). I underlaget stod alltså CAPE NAME, som fellästes som CAPE NOME, vilket inritades på kartan.(Källa:G.R.Stewart, Names on the land.)  

År 1898 fann två svenskar,Lindblom och Bryntesson samt norrmannen Lindeberg stora mängder guld och blev stormrika (20 M dollar). Fyndet orsakade en stor guldrush.

Ett NOME i Norge, efter en sammanslagning av två kommuner 1964, kan ses som ett uppkallelsenamn efter den amerikanska förebilden, kanske till minne av den guldgrävande norrmannen och hans fynd (se ovan.)                                                                        
                                                                                                                                 
(Ngt NOME i Sverige känner jag inte till).                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                     
Fråga från Carina Frööjd                                                                       170222    
 
 
  +++++++++++++++++🙂+++++++++++++++++++++🙂 +++++++++++++++++++++++🙂++++++                           

 

YAN, YASJÖN, finns ett flertal i sö Götaland och har som förled ett dialektalt 'ya' ('öa','öja') = ön, det ligger en ö i sjön. Andra ortnamn med 'ya' kan kanske syfta på ngt på ön, t.ex. YAMOSSEN. Namnet YAKALVEN anger att ön finns i den mindre av två sammanhängande sjödelar. YAÅS kan snarare vara YA(SJÖ)ÅS, 'åsen vid ö-sjön'.

Fråga från J.Daxell                                                                                170221 

¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤🙂¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤🙂¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤🙂¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤

 

ISTE innehåller dialektordet 'ist', på normalsvenska 'öst(er)' och kan syfta på en fäbod ISTEBO eller en by ISTA BY och avse ett läge öst om Orsjön eller relativt en fast bosättning med utmark på platsen. ISTESJÖN har namnats efter byn. (Jfr ISTRUM (R-län) och ÖSBY i Stockholm).

  Fråga från Helge Arola                                                                         170124

++++++++++++++++🙂++++++++++++++++++🙂++++++++++++++++++++++++🙂++++++++++

 

FLY är ett naturnamn och avser 'kärr, sumpig mosse, torvmosse, vattensjuk myr' o.likn. Jfr med uttrycket 'gungfly'.

Fråga från Birgit Lundgren                                                                   161205

+++++++++++++++++++🤭+++++++++++++++++++😉++++++++++++++++++++++++🙂

KÖTTKULLA (KIÖTKÅLLA 1540) har möjligen förleden KYTT(A) med betydelsen 'svedja, bränna svedjeland' (SAOB) och ortnamnet betyda ung. 'avbränd höjdplatå, sluttning' för att göra åkermark eller bete. ( KYTTLAND finns med betydelsen 'avsvedd mark'.)

 Fråga från Kicki TÄNNERUS CARLE`                                                                161129

 🙂  ----------------- 🤩 -------------------------- 😮 -------------------------- 😀 ---------------------

 

ORUST (Ordost 1329, ORDOUST 1572) var danskt fram till freden i Roskilde 1658 ;därefter OUROUST. Namnet är gammalt (järnåldern ?) och svårtolkat. En tolkning är att förleden har ett ord som betyder 'strand' och efterleden 'fiskeplats' (SOL), ön var känd för stora sillfångster. En annan tolkning ser förleden 'urd, ord' ='stensamling, stenblock' och betydelsen vara 'stenig strand, stenigt grund, skär' och betyda 'fiskeskär'. Vid namngivningen var ön ett stenigt skär, landhöjningen på 1000 år är ca 5-10 m. Ett forngermanskt 'ord'  med betydelsen 'spets, vinkel, hörn' kan eventuellt ingå och ortnamnet i så fall ha betydelsen    ' fiskeplatsen vid (på) udden'.                                                                                          ( Om ett ljudlikt fn. 'ORRUSTA' = 'kamp, strid' (på runsten) kan vara ursprung har inte hittats i några (få) källor, men med tanke på öns strategiska läge mellan danska och svenska intressen vara en hypotes.)    

Fråga från Olle Sandkvist                                                                          161022

####################################################################################

ÖAR I ROSLAGEN

Ämnet är stort, allt från öar till kobbar,skär och grynnor;de flesta är obebodda.Namngivningen på dessa lokaler kan ha att göra med jakt och fiske,väderfenomen,grundstötningar och återspegla lokala händelser.De bebodda öarna nära kusten kan ha namn som handlar om jordbruks-och kreatursskötsel som måste ha tillgång på vatten och åker/betesmark. Nedan några exempel. 

VÄTÖ av 'vät'=våtmark,myr,kärr.

VÄDDÖ av fsv. 'vedha'=fiska,jaga'.

SIARÖ av 'saear'= sjö-,(finns på ön).  

GRÄDDÖ från 'gryt'=stenig.

IDÖ har förleden 'idegran'.

GRÄSKÖ har förleden 'graesugher'= gräsig, gräsmark,strandäng.

LYGNA betyder 'lugnvatten,bleke,stiltje', kanske om naturhamn i lä.  

FOGDÖ har 'fodhi'=föda,foder,bete som förled;senare har namnet associerats till fogde.

FÄLÖN är sammanväxt med HÄSTÖ,ÄNGSÖ,BETÖ och kan vara en felavskrift för FÅLÖN (FÅLLÖ finns upptecknat) och i så fall betyda 'hästön' (fåle). Ön har haft betesmark för hästar (och ev. oxå fäboskap).  

RÅDMANSÖ från fsv. 'rudhme'= rodnad,rost' och syfta på rödfärgad berggrund (gnejs).

YXLAN från 'yxle'=bestånd av oxel (Jfr OXELÖSUND).  

SVARTLÖGA är 'svart-sjö' och tolkas som 'vattensamling (sjö) med svart dybotten'.(Det finns många SVARTSJÖ i Sverige).  

ARHOLMA tolkas (m.tvekan) ha 'örn' som förled.

LJUSTERÖ 1.Två uddar sticker ut på södra delen har liknats vid ett ljuster.2.Namnet är en form av 'ljus',oklar syftning,ev. om glänta,öppen äng.

                                                        ENGELSMANNEN,BRÄNNVINSKOBBEN,BALDERSGRUNDET vittnar om fartygsförlisningar eller grundstötningar.                       

FRÅGA från  Roland Palmqvist                                                              160705                                                                                              

🙂                   🙂                     🙂                         🙂                     🙂       

BRÄNNTJÄLEN (Vb) har som slutled norrl. dialekt 'tjäl,käl' ='försumpad mark i granskog','svedjeland'; ortnamnet betyder avbränd skogsmark för röjning till nyodling el.hage. (Ev.kanske 'naturlig' skogsbrand som utnyttjades)

Fråga från Nils Rikssson                                                                               160510

%%%%%%%%%%%%%%%&&&&&&&&&&&&&&&&&??????????????????????????????????????????????????????? 

VALSAN (äv.VALSEN), sjönamnet är en kortform av VAL-SJÖN (äldre VAL-SIOR) och har som förled 'val'= rishög, bråte efter röjning av grenar, stubbar, stammar, ev. risvase i sjön'. Eftersom uttalet har kort 'a' har alternativet 'vall' = 'höäng för kreatursfoder, grässlätt' synts.'

Fråga från Åsa EHLIS                                                                                    160428  

^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^

NORRSKEDIKA (SKEDEKA 1490, SKEDICKA 1586) har som mellanled 'sked'= 'rågång, gräns' och som slutled 'eke'= ekskog'. 'NORR-' avser 'norr om (gränsskogen)'.                                         (Förslaget att ortnamnet är ett finskt-ugriskt ord 'skedika' ='sandmo' får anses vara slumpartat.)  

Fråga från MARTIN                                                                                    160426

¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤

BALTAK (BALTAKA sokn 1395,BALTAGHA sokn 1397) och SUNTAK (SUNTAGH 1397,SUNTAK 1474) har som slutled en kortform av fornsvenska INTAK, INTAG som betecknat 'inhägnad och odlad jord i utmark' (SAOB). (Jfr uttrycket 'fritt taga land'=bryta mark för odling.) INTAKAN finns som ortnamn i VG. Förleden är mansnamnen BALTE resp. SUNTE (ett SUNTETORP finns i VG), förslagen 'sund' och 'sunn'=syd förekommer. VÄTTAK har förleden 'vät'=vatten,fukt,sjö,myr.                                                                     

FRÅGA från Tor Asbjörnsen                                                                         160420

#############🙂########################😉#################😀################

SANDLÅGAN (Y-län) har som slutled en form av adjektivet 'låg' med betydelsen ngt lågt liggande, platt. Är en förkortning av t.e.x. 'låg-slätt, låg-mark'= mark med obetydlig höjd över havet. På Åland finns ett skär LÅGAN, som anges som 'platt'. Ortnamnet betyder ungefär ' den (större) lågt liggande sandstranden'.

Fråga från Göran Lindgren                                                                       160418

🙂 ++++++++++++++ 🙃 +++++++++++++++++🙂+++++++++++++++ 🙃 +++++++++++++++++        

GESUNDA (ESUND, ESUNDHA 1663,JESUNDA 1747,JESUNDFJÄRDEN) har förleden ES='ås' och efterleden UND=' vatten(samling), sjö', Betydelsen är 'ås-sjö, bergs-sjö' och avser namnet på viken mellan berget och SOLLERÖN som setts som en avknoppad del av Siljan. Namnet har sedan övertagits av fäboden/byn.Begynnelsebokstaven J(G) dyker upp först på 1700-talet och är ett inflytande från Sollerö-målet.

Fråga från Claes Lagerlund                                                                                 160307

¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤

PORKENA HULT (PORKNA-) har som förled ett gammalt dialektord PORKA ='sugga,so'. (Källa C.J.L. Almqvist:Svensk Språklära). Platsen har tidvis kallats SVINHULT. (Jfr även fr.' porc' och eng.'pork'.)

 Fråga från Nils-Olov Freij                                                                         160305

🙂++++++++++ 🙂                             🙂                            🙂++++++++++++++++++

NOLS öken; är svårbestämt utan skriftliga belägg. Efter jämförande studier föreslår jag att ortnamnets förled NOL betyder 'smalt sund,förträngning av vattendrag', (finns ett flertal i Mellan-Sverige,bl.a. i VG). Alternativet NORD är mindre troligt.Det efterföljande 'öken' kan ha flera betydelser i ortnamn ,'obygd, ödeskog,obrukbar mark' o.dyl., men från fornnordiskans 'auk'=öka, även 'utökad odling,ny åkerteg,plogland'. Utan skriftliga belägg för rubricerade ort satsar jag på den senare betydelsen, dvs totalt 'nyodlingen vid sundet'. Vilken plats som avses är för mig okänt. (Med reservation.)

  

Fråga från Ylva Berg-Bohman                                                            160204

................................................................................................................................

 

 

SLÖINGE (SLØNGE 1396,SLYNGE 1497,SLØINGE 1569,SLINGE 1589,SLØNNGE 1613) är etymologiskt ett SLO(G)-ENGE,där förleden SLOG betyder 'slåtter' och slutleden 'ÄNGE' betyder 'naturäng'.Platsen har använts för slåtter av gräs,starr,vass för att fylla på vinterförrådet av foder till kreaturen (kanske under missväxtår). Liknande surrogatfoder har skördats vid de många SLOGMYREN,SLOGMOSSEN,SLOGKÄRRET som finns runtom i landet. Annan 'nödproviant' har samlats in med lövtäkt och dikesröjning. Uppkomsten av det nuvarande ortnamnet kan förklaras av att vokalkollisionen OE har blivit Ø,som ibland har spetsats till att Y eller I. Några avskrivare har trott sig korrigera gamla uppteckningar och associerat namnet som ett -ingenamn.   

FRÅGA från LARS ANDERSSON                                                                    160126

&&&&&&&&&&&&&&&&&++++++++++++++++++++##################################

 

SKARPNÄCK är ett uppkallelsenamn efter borgen SCHARFENECK vid Rhen (finns fler). Ursprungligen namnet på ett säteri på byn SKARPAs mark från 1660-talet och ägdes av familjen de la Gardie. Borgen var troligen känd från den svenska arme'ns krigståg i Europa. ( SKARPA är etymologiskt 'stenig mark,obrukbar jord'). En Johan von Scharfeneck lät bygga borgen på 1200-talet. Det 'adliga' namnet överfördes på byn,som fick ett 'finare' namn.     (Slutleden tyx snarast vara ECK(E)='hörn,spets', och den tyska betydelsen vara 'skarp krök, udde' på Rhen.)    

Fråga från SIGRID                                                                                   160124

#########################################################################

SOLLENTUNA (Solendatunum 1287) innehåller bygdenamnet SOLAND och ingick i hundareorganisationen (Solendahundaere (1298), senare Solentuna Herada (1547)). SOLLENTUNA har varit den administrativa centralorten för hundaret/häradet. Om byn fick sitt tuna-namn när makten centraliserades till orten vid hundare-bildningen eller redan fanns som namn på en stormans äga är oklart.

ODEN och -tunanamn. Huvudtexten (under -tuna) avser just kopplingen till ortnamnselementet -tuna. Ändrar så att meningen blir tydligare.    

Fråga/kommentar från SOFIA                                                                       160121

🙃                  🙂                    🙃                     🙂                      🙃

KNOPPARP (KNABBERUPPE 1532, KNOPPERUP 1624,KNOPPARP 1651) är ursprungligen en dansk bosättning när Skåne, Halland tillhörde Danmark. Förleden är snarast ett mansbinamn 'knabbe' =liten (satt) gosse (jfr tyskans 'knabe') på nusvenska 'Lillis' el.dyl. En Mogens KNOP står som ägare 1651. Slutleden -erup avslöjar det danska inflytandet.(Alternativet 'knopp'= 'upphöjning i mark,platå' kan inte helt förkastas.)      

  Fråga från LISBETH                                                                           160121

>>>>>>>>>>>>>>>>!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^<<<<<<<<<<<<<<<<<

HÄSTASKALLE har som förled HÄSTA,'plats för (med) (stor-)hässja'. Namnet har övertagits av gården; HÄSTA GÅRD finns i bl.a.Sollentuna.. Slutledet avser en (kal?) bergsknalle. I Järfälla finns en motsvarighet HÄSTA KLACK.

STENOLEN innehåller i slutledet ett fornsvenkt 'urd,ord' som betyder 'stenig mark,obrukbar jord'.Dialektalt har sammansättningen -rd- uttalats som -l- (jämför jol=jord, gål=gård,nol=nord, hin håle=hin hårde). I Sveg finns OLEN,stenig skogsmark. Senare har den ursprungliga betydelsen försvunnit och förleden STEN har införts som ytterligare precisering.

Fråga från Nils-Olov Freij                                                                   160113

!!!!!!!!!!!!!!!???????????::::::::::::::::::::::::::::::::::::::????????????????????????????????????????????????+++++

 

 

HANASLÄTT har som förled 'hane'=orr/tjädertupp och syftar på ett HANASKOG ,där skogsfågel snarades. (HANA är dativ av HANE.) Namnet är en förkortning av HANA-SKOGS-SLÄTT. Namnet betyder alltså 'slätten vid skogen med vildfågel'.

Fråga från NILS-OLOV FREIJ                                                                          160110 

..................,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,🤩 ......................,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,🤩.......................

KUNGSÅRA (HAARA 1350,KONUNGXHARA 1371, 'enn konungsby..benempd Konungshåre' 1540) innehåller fornsvenskans 'har'= stenig mark. Förleden tyx antyda en kronoäga med plats för en kungsgård, där överhögheten kunde inkvarteras vid visitationer och besök i området.

Folketymologiskt har namnet tolkats som en plats där en konung tappat en åra!!

Fråga från Theodor Jansson                                                                        160105

🙃                      🙂                    🙃                    🙂                        🙃   

 

LEKSAND  (LEEKSAN 1329, LEXAND,LIXAND 1553) har tolkats som plats för 'kultlek',' fågellek','fisklek' eller som plats för ungdomens lekar(dans). Mer troligt är att LEK är ett forngermanskt/fornnordiskt ord (isl.LEKR) med betydelsen 'rinna,läcka' och i utvidgad betydelse 'vattendrag' och avse ett ånamn.Ortnamnet betyder ung. 'sandbanken/-stranden vid ån (Dalälven)'. Liknande är LEKVAD 'vadstället över ån (Viskan)', LIKENÄS ' näset vid ån (LIKAN)'. (Utanför Sverige finns bl.a.LECK (Ty.,Engl.),LEEK (Engl.), LAEKEN (Belg.) som ånamn.)

Fråga från Gunnar                                                                            151127

_______________::::::::::::::::::::::::,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;

 

 

TOLKNING AV NÅGRA SÖRMLÄNDSKA SJÖNAMN

BÅVEN innehåller ett dialektord 'bagr' med betydelsen ' besvärlig,hindersam', och kan syfta på hårda vindar, farliga isar eller kanske 'otillgänglig plats, svår att nå' på grund av naturhinder. 

DUNKERN har ett fornsvenskt ord som grund med betydelsen 'mörk,svart' och syftar troligast på sjöns läge i en omgivande skuggande skog, alternativt med dyigt kärrvatten.  

HENAREN betyder 'sjön på (vid) heden' och har ändelsen -aren vanligt i sjönamn.

NEDINGEN betyder 'den lägre belägna sjön' eller 'den nedre sjön (av två)'.

UREN kan knappast kopplas till 'urar (uroxar)' utan bör ses som ett ord 'ur' med betydelsen 'rasbrant,nedfallande stenblock,strandsten'.

YNGAREN har i förleden 'ang,eng' som betyder 'trång,smal' och kan syfta på en trång passage,trångt sund mellan olika delar av sjön.

YNGERN har samma ord och betyder 'den långsmala sjön'.

Frågan om ortnamnens åldrar är svår att besvara eftersom de troligen är äldre än de första uppteckningarna på 12-13hundra talen. 

 Fråga från Erik Jakobsson                                                               151122

 -----------------------------------!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! ----------------------!!!!!!!!!!!!!!

ÅBYSÄCKEN finns inte i mina källor, men jag vågar mig på gissningen att namnet är relativt nytt och syftar på att skogsområdet upplevdes som att åka in i en 'mörk säck',dvs innan spåret fick belysning. 

                                                                                                        151111

🙂------------------------------------------🙂--------------------------------------🙂-------------------

AVLÖSA (AFFLÖSE 1560,AFWELÖSSE 1647) är förvikingatida och har ett fornnordiskt 'AVA', (genetivt 'AVE') med betydelsen 'grund vik,bukt' kanske 'uppgrundad mark'.Efterleden är 'lösa'='glänta,äng' (se huvudtexten).  

Fråga från Birgitta Andersson                                                                      151027           

-----------------------------🙂----------------------------------🙂-----------------------------🙂

 

SKRÄCKLAN(D) finns som platsnamn i Dalsland och vid Vänern inom Vänerborgs stad (nu park). Etymologin är något osäker men en rimlig tolkning är 'moras,stenig mark(skog),utmark'. (Anknytning till 'skräcka= skrak-hona' tyx mig vara mindre trolig.)

Svar på efterlysning från  MAGNUS                                                                151007

 🙂              🤩               😎                   🙂                  🙃

SPORRAKULLA (Skåne) var danskt fram till 1645.Gårdens ägare på 1670-talet anklagades för att ha härbärgerat snapphanar som motsatte sig den svenska rätten till området enligt fredsavtalet.Det finns få källor,ej heller hittat några danska.Namnet kan tolkas dels som givet av gårdsnamnet,dels givet primärt av terrängen (kulle(ar)).I första fallet har antagits ett (danskt) mansbinamn,oklart vilket.I det senare fallet kan 'sporre' tolkas som 'utskjutande klipputsprång' (SAOB)  och skulle vara ett naturnamn,kanske en flack,låg bergknalle (en el.flera).

Fråga från Barbro Segerström                                                                   150819

:________________:_________________:_______________:___________________:

NÖRE (VG) skrivs Nörene 1415, Nörrene 1667 och kan härledas ur NOR-VIN(I) och är ett s.k. -vin namn (se huvudtexten). NOR betyder 'sund',VIN är ett forngermansk ord med betydelsen 'äng,åker,hage'.(Namnet har genom i-omljud (o blir ö om efterkommande del innehåller ett i) fått sin nuvarande form.)  

Fråga från O.Nyman                                                                               150723

🙂                 🙂                🙂                 🙂                   🙂                     🙂  

HOL är ett dialektord ('brukat i Dalarna') för '(rund) skogbevuxen kulle,backe,liten höjd'. (Från fornnordiskan.) 

Fråga från Ingrid Hagstrand                                                                    150718   

------------........................----------------------.......................---------------------------.............

TAPPLESJÖ/-KVARN har ånamnet TAPPLAN som förled som i sin tur kan kopplas till 'tappla' (levande i nusvenskan) som betyder '(skapa ljud) genom att otåligt trumma med fingrarna på ngt underlag, klinka (rastlöst) på tangenter, smattra (regn på tak)' och i överförd bemärkelse syfta på fors-ljud (kvarnhjulen måste ha drivits av forsande vatten). Sjönamnet betyder alltså 'sjön där TAPPLAN ('fors-ån') tömmer sitt vatten'.

Fråga från KEN FISK                                                                                  150713

😎                                 😎                            😎                           😎

SKJÖLE,SKÖLE (Medelpad), SKIÖLN 1363, SKIÖLOM 1363, innehåller ordet 'sköl'= spricka i berg,klyfta,ravin,stråk (strimma) av annat material (glimmer,kvarts, annan bergart,ev. vatten).

Fråga från LENNART                                                                                 150611 

😀-----------------------🙂------------------------😎----------------------------🙃--------------------------

BRONSÅLDERSPLATSER OCH HÄSTAR

Intressant iakttagelse. Tyx tyda på en bofast bebyggelse med åkerbruk och med tama hästar som dragdjur,kanske en by. När ortnamnet (med  Hors-) etablerades är svårt att veta,inga skrivna källor finns att luta sig emot, kan vara mkt gammalt och traderats muntligt, runskriften kom först ca 100 e.v.t. Arkeologiskt finns kanske bevis för när vildhästen tämjdes i sydsverige. Ortnamnet har säkert varit produktivt ett antal hundra år åtminstone fram till vikingaåldern,exempel finns även längre norrut.   

Fråga från Lena Alebo                                                                   150609

🤭              🙂            😎            🤩                🙃                😉

 IVÖ (Jfiö 1300,Iffö,1624, Iffwö 1693) har förleden 'iwe'=bestånd (dunge) av idegran', fornnordiskt 'yrr', '*idhe',eng.'iw'. Sjön har namnats efter platsen för dungen el.skogen, och ön efter sjön. (Trädet ansågs ha magiska egenskaper, barren gav en dekokt med narkotiska effekter och användes som medicinalväxt och vid rituella sammankomster. Trädet användes som material för pilbågar, mkt böjligt och segt. Den 14e runan i runalfabetet kallades för 'ihwar' med betydelsen idegran.Mansnamnet Ivar betyder 'bågskytt'.)  

 Fråga från George W. Bush (!?)                                                                         150602

🙂             🙂              🙂               🙂                🙂       

GRIMETON (Grimetwnae 1231,Grymaetun 1231,Grymmatwna 1421,Gremmeton 1621) har troligen ett gammaldanskt mansnamn som förled (Grimarr,Grimi, Gremer alt.Grimme),en kortform av Grimulf el.likn.Ett förväntat genetiv-a har försvunnit eller uttalats som -e-. Efterleden är 'tun'=inhägnad boplats.

Radiostationen invigdes 1924 och blev världsarv 2004. 

Fråga från Bia Svedberg                                                                         150526

🙂           🤔          🤩            😮           😀

 BÖSTA (Böstadth 1539) har förleden 'bö'=by.Ortnamnet betyder 'by-ställe', och avser troligen en nyetablering av en övergiven ödeby som lämnats pga missväxt,digerdöden,brand,inga arvtagare el.likn.(Jfr BYSTAN !!) (Källa:J.Sahlgren,NoB 30,sid.47)

DJÄKNEBÖLE (Dieknebölett 1609) innehåller mansbinamnet eller yrkestiteln DJÄKEN,som sannolikt utbildats i en trivialskola och kunde assistera prästen vid gudstjänster (jfr diakon). 

Fråga från Bror Jonsson                                                              150207

__________________🤩 _________________________🤩________________________

 

 VARA har sett olika tolkningsförslag:'sandstrand' (Sv.Etym.Ordb.), ' grusmark' (Sv.Uppsl.bok), 'grusås' (SOL). Namnet är ett naturnamn som varit (är) särskiljande och utpekande, kanske numera bebyggd och bortglömd och blivit bebyggelsens identitet. 'Småstad' är kanske skämtsamt eller uppskattande.  ( BERGKVARA har samma 'vara' med förleden 'björk', oklart vad det syftar på.)

Fråga från Bengt Rahm                                                           150104

🙂            🙂           🙂           🙂             🙂            🙂

GÅVASTBO (GUDHVASTABODHA 1300-talet) har mansnamnet GUDFAST som förled och som efterled -boda som betyder fä-,fiske- eller jaktbodar.

UBBLIXBO skrevs OBLIGXBODA 1557, OBLIDZBODA 1572 och tycks ha mansbinamnet OBLID som förled. Namnet finns dokumenterat som OBLIT 1312 och en släkting Laurentio OBLIDSSON 1355. Namnet betyder ung.'ovänlig,tvär,ev.olycklig' och har med tiden blivit ett etablerat förnamn utan den ursprungliga betydelsen.Efterleden är som ovan.

SKÄRPLINGE har förleden SKARP som i ortnamnssammanhang betyder 'torr mark,obrukbar jord,stenig mark el.dyl.'. Slutleden -inge har lett till i-omljud.(-inge finns i huvudtexten.) 

FRÅGA från Anna Lena Lind                                                                           140924 

👍               👍                     👍                        👍                           👍

FÖRINDOEUROPEISKA ORTNAMN?

Intressant frågeställning!

Jag känner inte till något sådant.

Inlandsisen täckte Skandinavien i ca 100.000 år och släppte inte sitt grepp förrän för ca 10.000 år sedan och efterlämnade ett 200 m djupt hav med en arkipelag av uppstickande öar och skär.Med landhöjningen reste sig landet och undanträngde vattnet så att fast mark över större områden bildades. Invandrande bytesdjur följdes av jagande germanska folkstammar från syd-sydväst och som namngav platser enligt sitt språkbruk. I norr invandrade ett nomadfolk,troligen med migrerande renhjordar, via 'Finland' från stäppområdet kring Ural med ett finskt-ugriskt språk (dvs ej ett IE-språk).Detta skedde för ca 5000-10.000 år sedan. Med tiden uppstod fornnordiskan i de södra delarna.  

Detta kan kanske utredas bättre av en lingvist.

FRÅGA FRÅN Johan                                                                     140825

______________________________________________________________________________________

 

SALVARP, SALVEDAL innehåller ånamnet SALVA (Salvå) med förleden 'salv=(gul)blek, ljus',( om sandbotten).Tidiga skrivningar SALFEDHE1320, SALFWODAHL ca 1400 'kallas denna lilla å.... finns en Miöll eller squaltekvarn...'. Anläggningen drevs av ån. SALVARP (SALWATORP 1478, SALFFARP 1578). Att torpet ägde kvarnen är troligt. SALVÅN finns som ortnamn i Dalarna och Ångermanland.  

 Fråga från Yvonne Brandt                                                                        140809

----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 

SURTE betyder ung. SVARTBY, efter 'surt'=svart (jfr da 'sort') och betecknar 'mörk, järnhaltig myrjord'. Uppteckning 'Sworte querne 1483'. Orten ligger vid en myr eller mosse, som geografiskt bestämt platsen. Genom landhöjningen har myren försvunnit  En parallell finns i form av SURTEBY och SURTAN (se Vattendragsnamn) i Vgl. 

(SURTSEY som dök upp ur havet utanför Island 1963 har namn efter eldtursen i nordisk mytologi SURT= den svarte, som styrde över eld och vulkaner.)

Fråga från Eva Esbjörnsdotter (tack för uppskattande ord)         140704                                    🙂                 🙂                 🙂    

FRÖDINGE anses innehålla ordet 'frod' med betydelsen frodig mark,bördig, rik avkastning,bra bete, efter germanska 'frothr'.Med tanke på efterleden -inge/-unge är det den troligaste tolkningen. Tyska Frosch=groda har etymologin 'froskr'= hoppa,skutta.( I V-botten finns lustigt nog dialektalt 'frog'= frodig, saftig !)  

Fråga från Eva Svensson                                                                        140430

🙂             🤨            🙂          🤔

FUNNINGEN är ett sjönamn som innehåller ånamnet FUNDA 'den snabba, strida, forsrika' och ortnamnet kan tolkas som 'sjön där den strida ån mynnar'. En älv Funda finns i Norge. Jämför även med MÄSSLINGEN under Luriga ortnamn.

Flera FUNNINGEN finns i Småland.

Fråga från Ken                                                                                   140428

 __________________________________________________________

HISINGEN skrevs Hissing 1550,Hijssingen 1551 har förled med betydelsen 'hjässa' fornsvenska 'hiesse,jesse',danskt/norskt 'isse' och avser i ortnamnssammanhang 'berg,bergig ås, bergknalle, upphöjning'. Ortnamnet betyder ung. 'den bergiga ön, ön med det flacka berget' el.likn. Etymologin är den samma som för ESSINGEN ('tidigare HESSINGEN', så hos Bellman, Fredmans Epistel nr 48). Öarna är markant bergiga.

(Tolkningen ' den från fastlandet (genom de två älvarmarna) avskurna ön ' är mindre trolig, ALLA öar är avskurna från fastland,detta är definitionen på öar! Detta förhållande kan inte ha varit det särskiljande.)

(Svar på fråga av KEN)                                                 131218

 🙂               🙂                🙂

GRANLO i Sundsvall har slutledet 'lo' med betydelsen 'strandäng,glänta,öppen plats'.Ortnamnet betyder ungefär 'ängen omgiven av granskog'.Jämför med OSLO med 'os'=mynning'och 'lo'=strandäng'.

(Svar på fråga från Hans Fr.)                           131031

🙂               🙂              🙂

 VINSLÖV,WITHINGSLØFF 1299 innehåller 'ved=skog' och betyder ungefär 'skogsbo-arvet' (alt. 'Skogsbo-arvet' om ägan kallats Skogsbo).Parallell är ESLÖV 'åsbo-arvet'. Området var danskt vid namngivningen.

(Svar på fråga från BN)                                         131009 

------------------------------------------------------------------------------------

JÖNKÖPING,'marknadsplatsen vid JUN(A)'.

JUNABÄCK var en 'gränsstation' mellan Småland och Vä-Gö där den nyvalde kungen vid Mora stenar på sin eriksgata bytte eskort och gisslan på väg till landskapstinget för att få sina befogenheter befästa.Namnet måste avse denna övergångsplats,kanske en bro över bäcken, och förhållanden där som utpekade platsen med ett område där säsongsvisa marknader hölls.

Tolkningen 'iun'=beständig,'den ständiga aldrig sinande bäcken' har ifrågasatts ('dunkelt,gåta','en lärd fornspråksform', Sv.Etym.Ordb.(kanske från latinets Juniperus,en),SOL:'har föreslagits innehålla..'). Bland tidiga skrivningar finns INNÆKÖPINGH (ene!) 1400-talet, JENECOPIE,JENEKÖPUNG 1441, JENECOPUNG,1499,som styrker att förleden är ett JEN-,JENE- som SAOB anger som uttalsformer för en(trädet) resp.ene(skog,dunge).

Namnet kan i så fall vara en parallell till ENKÖPING, som har skrivningen ENECOPIA 1358 'handelsplatsen vid (bron över) ENA 'ån vid vilken det växer en' (SOL).Ett flertal platser i Sverige och Danmark har förleden JEN med syftning på en-dunge,-skog. Så finns t.ex. både JENBÄCKEN och ENBÄCKEN,JENÅSEN och ENÅSEN, JENBERGET och ENBERGET m.fl. (JÖNÅKER tolkar jag som JENÅKER med 'kusinen' ENÅKER.)   

(Kommentar till inlägg av L.Lindberg)                      130928

 ---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 

JÄT tros innehålla ett fornsvenskt ord som betyder 'betesplats, kreaturshage'. Orten är alltså 'bosättningen vid hagen'.

(Svar på fråga från B.Bergkvist)                   130814

  --------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

KIVIK har föreslagits ha ett vattendragsnamn i förleden ' rinna långsamt med små virvlar' eller om skrivningen KYVIG (1621) kan tas som bas för tolkning ha förleden 'kya' tolkas som 'viken med fårbetet'. Båda tolkningarna får anses som osäkra.

(Svar på fråga från B.Bergkvist.)                    130814

_____________________________________________________

GRÄNNA.Ortnamnet har förklarats som 'grannelag,bygd'.Denna tolkning har jag valt bort som mindre trolig av följande skäl:

1. Tidiga skrivningar har GRÄNA och GRÄNNE (även GRANA.fel?)

2.Ett flertal (minst 3) GRÄNNE finns i VG bl.a. i BOLLEBYGD och avser en bebyggelse på röjd skogsmark,naturnamnet har överförts till bosättningen.GRÄNE finns på ett flertal platser med samma tolkning.(I Järfälla finns GRANSKOG som namn på ett torp i skogen.)

3.I närheten finns KOLGRÄNNA 'granskogen där man kolar trä'.Jämför KOLMÅRDEN.

4.Staden grundades av Per Brahe som donerat skogsmark för platsens expansion och hade namnet BRAHE-GRÄNNA som jag tolkar som 'skogsmarken på Brahes ägor'.

(Svar på inlägg av  Lennart Lindberg)                                130807

  

MASTHUGGET kan ha varit ett 'hygge' där man fällt träd för att göra skeppsmaster.När skogen sinat eller verksamheten expanderat genom ökad efterfrågan har man hämtat timret från inlandet för att kunna fortsätta verksamheten.Platsen var stapelhamn för export av master och fartygsplank.Ortnamnet kan ha varit etablerat redan i det första skedet.

 (Ett MASTHUGGET ('mastträd-skogen') finns oxå i HJÄRTUM.)                    

 (Svar på kommentar från Lars Göran Nilsson.)                        130804

------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 

SNUGGE (gård) betyder 'litet ställe (till ytan)', jämför med snugga ' (pipa med) litet (kort) skaft'. Det kan inte uteslutas att namnet är ett mansbinamn (öknamn) 'den lille,den korte'. 

(Fråga från Ken Fisk)                                               130713

 -------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

VILLBERGA (Knivsta) är 'vårdkaseberget' på vilket eldar tändes för att larma upplandet för annalkande båtburna fiender och kan ha ingått i en varningskedja som spred larmet.

(Fråga från Per-Erik )                                           130321

 🤩                  🤩                  🤩

GRILLBY (Knivsta) innehåller ordet 'gryt', stenig mark,mager jord,stenigt bete'. Kreaturen fick beta på den sämre jorden,den bättre jorden reseverades för säd.

(Fråga från Per-Erik )                                          130321 

 🙂               🙂              🙂

RANSBERG (Skållerud) innehåller det fornnordiska ordet 'ravn' som betyder 'korp'. Skrevs ca 1350 RAFFNSBERG. Det finns fler orter med detta namn i främst Västsverige.Korpar var mytiska fåglar med anknytning till Oden och asatron.Namnet antyder förekomst av korpar vid namntillfället,kanske inte i nutiden.

Numera är namnet ett s.k.appellativ,namnet på ett berg.

(Fråga från  Jonas Westberg)                              130415   

 

🙂                               🙂                          🙂

OTTERBÄCKEN har någon gång varit hemvist för UTTER på jakt efter fisk. Bergets namn är en kortform av OTTER(BÄCKS)BERG, liksom OTTER(BÄCKS)SLÄTT och anger deras läge i närhet av bäcken. 

(Fråga från Bo Larsson)                                       130416

 🙂                   🙂               🙂     

NÄTTRABY, Blekinge har som förled ett gammalt germanskt ord naetr' som betyder ' våt,fuktig,vattendrag,å'.(I ån kan 'nate=vattenväxt' flyta.)

(Fråga från Mikael Larsson)                                130518  

🙂                🙂             🙂

KRÄKÅNGER (nu Lövsele) är ett vikingtida ortnamn och innehåller 'anger' med betydelsen 'smal,trång vik'. Förleden är ett fornnordiskt ord 'krik(e)',som betyder 'böj,krök,bukt'.

Nordiska vikingar ockuperade delar av England 900-1066 och tog med sig sättet att namna omgivningarna. Så finns bl.a. 'creek' som betyder 'böjd vattenväg,krökt vik' med samma ursprung som ovan. Ordet är alltså 1000 år gammalt!

(Med tiden har språket förändrats och den ursprungliga betydelsen av ord fallit i glömska och namnet associerats med nya ljudliknande ord, som t.ex. KRÄK, som ursprungligen betydde 'insekt,litet kryp,groda' och senare glidit över till 'kor,kreatur'.)

(Fråga från Sven-Olof Grönlund)                     130529

 

 

                                                    

Skriv en kommentar: (Klicka här)

123minsida.se
Bokstäver kvar: 160
OK Skickar...

Ludvig | Svar 23.05.2021 08:55

Gersfall...

qvistig | Svar 24.03.2021 09:16



Svar:SKRÄCKLAN, se FRÅGOR och SVAR

Eva-Helen Lundqvist | Svar 21.03.2021 16:27

Skräcklan. Vad kommer det ifrån?

qvistig | Svar 21.02.2021 16:40



Svar:FARSTA och HARÖ, se Frågor och Svar

Olle Sandkvist | Svar 17.02.2021 16:35

Hallå,
Farsta vid Gustavsberg....

Harö.

Mvh Olle Sandqvist

Björn Wahlgren | Svar 07.11.2020 18:50

Tack för svar år 2018 på namnet Skråckarberget i norra Värmland. Det kommer sig inte av då att trollen sitter i berget och skrockar som jag trodde.

Maria Johansson | Svar 02.09.2020 17:21

Hej! I Stenungsund/ Spekeröd har vi en fläck på kartan, ett berg mellan de två socknarna som är benämnt: Bergsyfserna. Vad kan det betyda? Mvh/ Maria J

Olle sandkvist | Svar 07.05.2020 21:08

Tack. Trodde på nåt med eld.... Rätt långt ifrån....

qvistig | Svar 28.04.2020 16:24

Svar:ELDGARNSÖ, se FRÅGOR o SVAR

Olle sandkvist | Svar 28.04.2020 10:13

Eldgarnsö....

Se alla kommentarer

| Svar

Senaste kommentarer

23.09 | 09:25



SVAR:BLECKET ,se FRÅGOR o SVAR

...
21.09 | 21:16

Hört att Blecket (by i Rättvik) betyder "röjd plats på höjd". Stämmer det?

...
16.09 | 16:41



KASTMYRA;KASSMYRA
KASTET

Se FRÅGOR OCH SVAR

...
01.09 | 18:54



SVAR: RÖGLE,se FRÅGOR och SVAR

...
Du gillar den här sidan